Världarnas krig

H G Wells genreskapande roman Världarnas krig inleds med ett märkligt stjärnfall på natthimlen över London. Experter tror först att det är en extra stor meteorit, men det visar sig vara något annat.I ett sandtag i trakten av Woking har en väldig projektil, en metallcylinder, borrat sig djupt ner i marken med våldsam kraft. Stora mängder sand och grus har slungats ut över heden. Folk strömmar till, alla är nyfikna. Inget händer till att börja med. Efter några timmar börjar toppen av cylindern skruvas av, inifrån. Det som sedan följer är en hisnande actionberättelse. Varelserna som har kommit är inte vänliga. Och deras vapen är oerhört mycket mer avancerade än våra, vi människor har inte en chans.När detta står klart startar massflykten. Världens på den tiden (runt år 1900) största stad, London, töms på några dygn, alla flyr i panik, alla vägar är breddfyllda av skräckslagna som flyr, flyr, på ett sätt som stämmer till eftertanke. Hur sårbar är även vår nutida civilisation?Intressant är (berättar Christian Ekvall i sitt initierade efterord) att Wells redan i denna science fiction-litteraturens tidiga roman om invasion från en annan värld inser att det troliga är att invaderarna kommer att vara fullkomligt hänsynslösa. Inte alls inställda på ”vi kommer i fred”, inte alls inställda på samexistens. Argumentet för denna bistra uppfattning hittar Wells i hur vi människor brukar bete oss när vi möter svagare varelser än oss själva:Hur beter sig trädgårdsmästaren mot ogräs, sniglar, fåglar och inkräktare? Beter han sig som han själv skulle vilja bli behandlad av en mäktigare varelse?Wells läromästare Thomas Huxley anförde i denna fråga hur kolonialmakterna genom historien har betett sig mot naturfolken, t ex de engelska kolonisatörerna gentemot folket i Tasmanien. ”De rensar ut all inhemsk vegetation, utplånar eller jagar bort djuren, för in engelska grödor och frukträd, engelska hundar, får, boskap, hästar, och engelsmän…” Det finns ingen anledning att tro att varelser från en annan planet skulle bete sig bättre än så mot oss, menar Wells.Och dagens läsare kan ha all anledning att jämföra denna skrämmande roman med den genomgående hållningen i vår tids ryska, amerikanska och kinesiska maktutövning. Den starkes tyranni, när demokratin inte fungerar. Den som har kraft nog att ta, den tar.Wells berömda roman har fått många efterföljare. Den är fortfarande en av de mest tänkvärda.Här i nyöversättning och med efterord av Christian Ekvall.